Tidningen Vi nr 2/2012

Laleh: ”Det är samhället vi lever i som är flummigt, inte jag”
Många uppfattar artisten Laleh Pourkarim som en flummig och mjuk, nästintill övernaturligt älvlik varelse. Själv beskriver hon sig med tre ord: tuff, stor och stark. Som när hon i tioårsåldern tryckte ner en mobbares ansikte i sopptallriken så att det sa splash i skolmatsalen. ”Jag är ju ingen våldsam person, men det var viktigt för mig att markera”, berättar Laleh i en stor intervju i Tidningen Vi nr 2/2012. Även i arbetet med sina skivor är Laleh van att ta kontrollen. Hon jobbar särskilt mycket med texterna, något hon menar att merparten av hennes svenska musikerkollegor inte gör: ”Jag blir så irriterad på hur folk skriver texter, generellt sett. Jag blir så arg att jag inte kan lyssna”, säger Laleh.

Dottern till den spionanklagade Morjärvmannen: ”Jag har inget förtroende för Säpo”
1976 greps Sanfrid Eriksson i Morjärv, misstänkt för spioneri. Då hade Säpo spanat på honom i nära 20 år, och åsikterna om Sanfrid Eriksson och hans familj delat den lilla byn i Norrbotten i två läger. På den ena sidan stod de som menade att det var något skumt med Eriksson, andra bybor avfärdade anklagelserna som struntprat. Skvallret gick dock inte att stoppa. Hans döttrar mobbades i skolan och vissa grannar anlitades av Säpo för att i sin tur spionera på den misstänkte spionen. Efter en månad i häkte friades Sanfrid Eriksson från alla anklagelser, men hans änka Karin och dotter Helena är fortfarande påverkade av händelserna. Vi har åkt tillbaka till Morjärv med dem, för att prata om deras syn på förföljelsen av familjen.

Anita Kratz: ”Moderaternas välfärdspolitik har blivit en rödblå röra”
Dagens Sverige är försett med en moderat välfärdsetikett. Men den som skrapar på ytan märker snabbt att det är en etikett som är klistrad ovanpå den socialdemokratiska ursprungsmärkningen. På flera punkter har moderaterna nämligen kopierat traditionellt sett röda värderingar och gjort dem till sina. Denna utveckling har gått i rekordfart sedan valet 2010, enligt bedömare som Tidningen Vi:s politiska reporter Anita Kratz talat med. ”Man skulle kunna säga att Socialdemokraterna förlorade, men den socialdemokratiska välfärdsstaten vann”, säger professor Stefan Svallfors, som är professor i sociologi vid Umeå universitet.

Dessutom:

  • Astrid Lindgren är världsberömd som författare, färre vet att hon även var en framgångsrik förläggare. Men de dubbla rollerna var inte alltid lätta att hantera. Läs mer i Tidningen Vi:s porträtt av Astrid Lindgren.
  • Bakelsernas Barcelona – Vi guidar till den katalanska huvudstadens bästa konditorier, där komponerandet av sötsaker har upphöjts till kultur.
  • Gustavo Dudamel har gjort succé som chefdirigent för Göteborgssymfonikerna. Nu har han utsetts till en av Teskedsordens stipendiater 2011, för sitt arbete med att göras klassisk musik tillgänglig för barn och ungdomar i utsatta områden.

Vi nr 2 finns ute i butik den 26 januari

FÖR MER INFORMATION KONTAKTA:
Åke Persson, redaktionschef: 08-769 86 00, 070-514 40 97, ake.persson@vi-tidningen.se

Tidningen Vi är Sveriges ledande magasin om kultur och samhälle.

Vi spanar
I Notis | Taggat , , , , , |
Kommentera

Dottern, mamman och en debatt som kom av sig

‘Mammamordet’, stod det på omslaget till tidningen Fokus för ett par veckor sedan. I kvällstidningarna gick följetonger om en kvinnas under stundom vidriga uppväxt. Veckan kulminerade med en plats för samma kvinna i Fredrik Skavlans populära talkshow.
Allt handlade om pseudonymen (!) Felicia Feldt – och om hennes uppgörelse med den barndom som hon nu hade skildrat i bokform. Säkert läsvärt, men den massiva redaktionella uppmärksamheten berodde inte på bokens eventuella litterära värden, utan på att Felicias mamma heter Anna Wahlgren, Sveriges mest kända barnuppfostringsexpert.

Själv följde jag den mediala bevakningen med särskilt stort intresse eftersom vi hade en intervju med dottern inplanerad i förra numret. Läs mer 

I Krönika |
2 kommentar

Hur mycket får man skriva om sina föräldrar?

Felicia Feldts uppgörelse med sin mamma Anna Wahlgren i boken ”Felicia försvann” har utlöst en debatt om det moraliskt riktiga i att lämna ut namngivna personer i bokform, i detta fall hur mycket man får och bör berätta om hur det var att leva med en känd förälder. Detta ämne diskuterade Stina Jofs, före detta chefredaktör för Vi Biografi och nu Senior Editor på Tidningen Vi, redan den 7 december 2010 i ett samtal med Kerstin Thorvalls son Gunnar Falk och Stig ”Slas” Claessons son Nils Claesson, som båda har gett ut böcker där de ger en mindre smickrande bild av sina kända föräldrar. Här kan du läsa livebloggen från diskussionen, som ägde rum på Kulturhuset i Stockholm: Läs mer 

I Notis |
Kommentera

Vem ska kunna splittra farfars bibliotek?

Kanske lite disträ. En pipa i munnen och dörren stängd ut mot övriga huset. Höjde aldrig rösten mot någon, skrattade gärna. Som allra bäst trivdes han där inne i den västgötska lilla prästgårdens arbetsrum.
Jag hann aldrig träffa min farfar, men bilden av honom har formats genom många års släktberättelser.

Läs mer 

I Krönika |
Kommentera

Tidningen Vi nr 1/2012

Pernilla AugustPernilla August: ”Känslorna är desamma, men kroppen förändras”
I januari avgörs om Pernilla August får vara med och tävla om en Oscar för filmen Svinalängorna. Den hyllade regissören och skådespelaren är känd för att vara en öppen och ödmjuk person. Samtidigt har hon, precis som alla andra, en baksida. ”Den heter hypokondrisk, kontrollfreak, livrädd …”, avslöjar hon för filmskribenten Fredrik Sahlin i en stor intervju i Tidningen Vi nr 1/2012. Många medelålders kvinnliga skådespelare har svårt att få spännande roller, men inte Pernilla August, som fyllt 53. ”På senare tid har jag gjort lite mer kulörta tanter. Den ena morfinist, den andra bordellmamma”, säger hon.


Värmländske Niclas Kjellström-Matseke: ”Min farfar var med och grundade ANC”

Sverige var ett av de länder som bidrog mest till kampen mot apartheid. Regeringen skänkte pengar till motståndsrörelsen ANC och många svenskar engagerade sig för att det rasistiska systemet i Sydafrika skulle avskaffas. Niclas Kjellström-Matseke, som växt upp i Karlstad, har ett speciellt förhållande till ANC. Både hans farfar och pappa var aktiva i organisationen. Pappan tvingades fly från Sydafrika, utan att i förväg kunna berätta det för sin familj. ”Pappa led hela livet av att inte ha fått ta ett ordentligt farväl, men talade aldrig om just det med mig och min bror”, säger Niclas. Läs mer om detta och mycket annat i Tidningen Vi:s temanummer om ANC, en organisation som fyller 100 år i januari.

Författaren Sara Beischer: ”Gamla tillför inte samhället något, inte heller de som jobbar med äldre”
Under tio år har Sara Beischer, som i januari debuterar med romanen Jag ska egentligen inte jobba här, av och till arbetat inom äldreomsorgen. Som många andra har hon följt vinterns Carema-debatt, om hur vidrigt vissa gamla behandlas. Men Sara Beischer är inte förvånad. I en intervju i Tidningen Vi hävdar hon att förhållandena är en produkt av det ekonomiska systemet, där ”ålderdomen inte riktigt passar in”. Dessutom menar Sara Beischer att debatten om de privata vårdbolagen skyler det faktum att många äldre far illa även inom den kommunala omsorgen.

Dessutom:

  • Serietecknaren Sara Granér, som medverkar i varje nummer av Tidningen Vi: ”Jag väntar inte på inspiration – jag väntar på att bli arg.”
  • Förändra världen – byt dina böcker med en främling. Vi berättar allt om den nya bokbytartrenden.
  • Kampanjen för Vi-skogen blev en succé! Under tre månader har Tidningen Vi:s läsare bidragit med 1,3 miljoner kronor till biståndsprojektet runt Victoriasjön i östra Afrika.

Vi nr 1 finns ute i butik den 22 december

I Notis | Taggat , , , , , , , |
Kommentera

När allt som kunde gå fel gick fel

Rakt utför går det. Inte minsta ljus skymtar i den långa, mörka tunneln.
I stället präglas allt av oro, uppgivenhet och rustning inför krisen. Nej, jag pratar varken om Grekland eller om den stundande finanskollapsen. Inte ens om den klimatpåverkan som världen står inför.
Märkligt nog var det min egen bransch analysen gällde, och den nådde mig när jag nyligen deltog i en branschtillställning.
Nu är ju vi tidskriftsmänniskor ett rätt så råbarkat och uthålligt släkte som näppeligen låter oss nedslås av några domedagsprofetior hit eller dit.
Läs mer 

I Krönika |
Kommentera