Politiskt

Å räntan å jag …

av Cecilia Garme

På Shakespeares tid ansågs det illasinnat att låna ut pengar mot ränta. 418 år efter Köpmannen i Venedig tycks Sveriges riksbank göra ungefär samma analys.
Vi tar en titt på en komplicerad företeelse.

Vad är ränta?

Enkelt uttryckt: priset på pengar.

Man ska inte hänga upp sig på minustecknet.

Vad är minusränta?

Det är när man får betala för att sätta in pengar på banken. Det har privatpersoner sluppit i Sverige hittills, men bankerna får alltså betala för att sätta in pengar i Riksbankens kassavalv över natten, i stället för att låna ut dem. Minusräntan infördes i februari 2015. Då sjönk de redan låga räntor som de vanliga bankerna erbjuder befolkningen.

Vad ville Riksbanken uppnå med minusränta?

Ytterst ville de att hushållen och företagen skulle konsumera och investera mera.

– Man ska inte hänga upp sig på minustecknet, att det är -0,5 procent.
I princip är räntan 0 procent och det går inte att sänka ytterligare, säger Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Om man kan sänka till -0,5 procent, så kan man väl sänka ännu mer? Vad sägs om minus 5 procent?

– Det går inte. Då skulle folk börja ta ut sina pengar och ha kontanter i madrassen. Det skulle leda till brottslighet och andra problem, säger Göran Zettergren, chefsekonom på TCO.

Låt oss säga att räntan är 0 procent. Vad har det haft för effekt på samhället?

– Att det har varit låga räntor väldigt länge, har gjort att folk har köpt hus och lägenheter och skaffat sig bostadsskulder som aldrig förr. Sverige har fått upprepade varningar från EU-kommissionen som tycker att situationen är riskabel och har varnat för en bostadsbubbla.

Tänker inte Riksbanken på den risken?

– Även Riksbanken är oroad av den höga skuldsättningen. Det är ingen som vill att hushållen ska skuldsätta sig ännu mer. Riksbanken hoppas på effekter genom importerad inflation, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

– Alltså: att det blir dyrare att köpa saker, resor eller insatsvaror* från utlandet. Då stiger prisnivån även i Sverige. Och målet för Riksbanken är att öka inflationen i Sverige till 2 procent. Om man inte lyckas höja de svenska inhemska priserna, får man försöka med de utländska. En lägre ränta ger dessutom en svagare krona vilket kan hjälpa svensk exportindustri. Det är kombinationen av bättre exportmöjligheter och importerad inflation som Riksbanken vill åt, säger Jens Magnusson.

Det är någonting som inte stämmer. Låga räntor brukar väl hänga ihop med lågkonjunktur?

– Så brukade det vara. Det här är en ny situation.

Vilket konjunkturläge har Sverige nu?

– Det är goda tider. Enligt experternas prognoser blir tillväxten cirka 3,5 procent av BNP i år och sysselsättningen ökar.

Gör Riksbanken fel som håller så låg ränta?

– Nja, man kan tänka på vad som skulle hända om Sverige inte hade låg ränta: Då skulle kronan stärkas gentemot andra valutor och det skulle ha negativa konsekvenser för exporten, säger Göran Zettergren.

Och i förlängningen skulle det skada sysselsättningen.

Är låg ränta det ”nya normala”?

– En del bedömare tror det. Man menar att det är fundamentala saker i ekonomin som har förändrats, säger Per Krusell.

Vad skulle det kunna vara?

– Tja, globaliseringen och automatiseringen, som har fått allt större betydelse för allt fler.

Nu blev det komplicerat. Kan man få ett exempel?

– Man kan ta nästan vad som helst. Ta en byggare i X-köping som behöver få en fabriksritning. Förr i världen skulle byggaren ha vänt sig till en arkitektbyrå i X-köping, eller åtminstone Sverige, som sätter ett lagom pris så att arkitekterna kan få en normal, svensk lön.

– Men i dag ber byggaren arkitekter i Bangalore och Bukarest att komma med offerter också. Som har mycket lägre lönenivåer.

Och det pressar ner lönerna för arkitekterna även i Sverige?

– Just det.

Jag ställer frågan igen. Ska vi vänja oss vid jättelåga räntor?

– Det vill jag med kraft säga nej till. Det är mycket möjligt att räntorna kommer att ha ett lägre normalläge i framtiden än vad de haft historiskt, men inte 0 procent! säger Jens Magnusson, SEB.

– Nej, räntan kommer att stiga men det går väldigt segt, säger Per Krusell, Stockholms universitet.

– Det kan dröja med ränteuppgången, men jag tror inte att vi kommer att ha så här låga räntor så väldigt länge till. Däremot tror jag att vi inte kommer tillbaka till situationen på 1990-talet, då räntan kunde vara 12 procent. Den tiden är förbi. Vi får en lång period med ganska låga räntor, tror Göran Zettergren, TCO.

Det här är motsägelsefullt. Riksbanken vill skicka signalen att jag ska spendera och investera. Borde jag inte göra det då?

– Det stämmer att det finns en motsättning, men som privatekonom måste jag fokusera på vad som är bra för det enskilda hushållet. Mitt råd till privatpersoner är: gläd er åt den låga räntan, men låna inte för mycket, säger Jens Magnusson och tillägger:

– Passa gärna på att spara och amortera. På det sättet ökar du dina ekonomiska marginaler och klarar kommande räntehöjningar eller andra kostnadsökningar enklare. Om man inte kan spara och amortera i det här ränteläget, så kan man aldrig göra det.

Så hur ska jag göra med mina boräntor?

– Fundera på att binda räntan på åtminstone en del av dina lån, särskilt om du har små ekonomiska marginaler eller bara värderar stabila kostnader högt. Det är de bundna räntorna som börjar stiga först, där tjänar man på att vara tidigt ute. När den rörliga räntan stiger har de bundna redan gjort det, då har det tåget gått.

Sedan undrar jag vad som händer i Shakespeares Köpmannen i Venedig. Betalas det ut någon ränta där?

– Långivaren Shylock begär att som ränta, eller snarare för utebliven amortering, få skära ut ett skålpund kött ur låntagarens kropp. Men han glömmer att avtala om blodet, vilket sätter honom i klistret.

Så ränta var komplicerat redan på 1500-talet?

– Det kan man lugnt säga.

 

* Insatsvaror är råvaror, halvfabrikat och konsumtionsvaror.

 

Text: Cecilia Garme

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar