Politiskt

Äntligen lov efter tunga år

av Cecilia Garme

Snart är det sommaravslutning för mandatperioden och efterlängtat lov för lärare och elever efter en turbulent fyraårsperiod. Men vad händer med skolan efter valet?

Minns ni 2014? När valrörelsen fortfarande dominerades av välfärdspolitik? När vi nu lär serveras migrationsfrågor till frukost, lunch och middag i fyra månader kan man påminna sig att skolan var väljarnas viktigaste fråga i förra valet, enligt SVT:s vallokalsundersökning.

Det fanns goda skäl till det. Visserligen hade OECD:s kända mätning av 15-åringars kunskapsresultat varit nedslående för Sverige länge. Men när Pisa-bomben briserade i december 2013 inleddes en nio månader lång valrörelse som nästan enbart handlade om skolan. Varför föll resultaten? Alliansregeringen med Jan Björklund i spetsen hade ju sjösatt enorma reformpaket 2011. Nya läroplaner. Nytt betygssystem. Ny lärarutbildning.

– De sjunkande kunskapsresultaten är alliansens fel, sa det röda laget.

– Det var sossarna som sabbade skolan. Våra reformer för att rätta till det har inte fått genomslag än, sa det blå laget.

Under en vanlig mandatperiod skulle skolorna och skolpolitikerna ha gjort vad de brukar göra efter en stor reformvåg. Justerat, skruvat på muttrar och gjort marginella förändringar. Nu blev det regeringsskifte och en utbildningsminister som för första gången varken var blå eller röd utan grön. Gustav Fridolin (MP) fick utstå mycket gliringar efter debattrubriken att han skulle fixa skolan på hundra dagar, något som han faktiskt aldrig hade sagt. Men ett stillsamt handlag på departementet var förmodligen klokt.

Eftersom ingenting blev som vanligt.

 

Det är fantastiskt att skolan i Sverige klarade av ett mottagande av en hel årskull nyanlända elever på ett läsår.

 

Under loppet av ett par månader hösten 2015 anlände 40 000 utländska barn med rätt till skolgång, och fler fortsatte komma. Det var inte alla kommuner som likt Norberg tvingades planera undervisning utomhus, men många fick lyfta sig i håret. Tio procent av landets skolor tog emot 50 procent av de nya eleverna.

– Det är fantastiskt att skolan i Sverige klarade av ett mottagande av en hel årskull nyanlända elever på ett läsår, säger Matz Nilsson, ordförande för Skolledarna.

Redan före flyktinghösten, på våren 2015, hade skolan gett ett annat styrkeprov. Då skrevs nästa Pisa-test av landets 15-åringar – och visade på förbättrade kunskaper när resultaten offentliggjordes arton månader senare. En av förklaringarna tros vara det kompetenshöjande ”mattelyftet” som tre av fyra lärare hade genomgått.

Inför höstens val verkar det som om det värsta är över för skolan. Åtminstone tycker befolkningen det. När den årliga SOM-undersökningen presenterades i april i år visade det sig att folkets förtroende för välfärdsinstitutionerna inklusive skolan har ökat.

– Det är anmärkningsvärt att förtroendet för statens kärnverksamhet – skolan, sjukvården, polisen – ökar. Det blev aldrig den tillitskollaps efter flyktingkrisen som många befarade, i så fall borde det ha synts i mätningarna nu, säger statsvetaren Andreas Johansson Heinö.

 

Andelen medborgare som i dag känner mycket stort eller ganska stort förtroende för skolan är i den senaste undersökningen 48 procent. Det är mer än tio år sedan siffran var lika hög och något för skolminister Gustav Fridolin att glädja sig åt. Hans parti kommer inte ha skolan som prioriterad fråga i höstens val och Fridolins chanser att behålla den blytunga posten sjunker med varje opinionsmätning.

Huvudkombattanterna på skolområdet inför valet blir i stället Liberalernas Jan Björklund och Socialdemokraternas Anna Ekström. Hon är gymnasieminister sedan två år med fem år som generaldirektör för Skolverket innanför knytblusen. Han var utbildningsminister i åtta år och har drivit samma skolpolitiska linje i tjugo. Större experter på skolan än dessa två går inte att hitta i toppolitiken.

Deras hjärtefrågor förstatligad skola (Liberalerna) och stopp för skolvinster (Socialdemokraterna) kommer säkert att höras i valrörelsen. Men skolvinstfrågan väntas vara parlamentariskt överspelad redan vid midsommar och förstatligad skola är inte något som de stora partierna stöder.

Om Jan Björklund gör comeback som utbildningsminister kommer han att fortsätta kalibrera sina egna reformer. Han vill exempelvis höja kraven i den nya lärarutbildningen och införa mer metodik. Om Anna Ekström blir chef för utbildningsdepartementet kommer hon att fortsätta betona likvärdigheten i skolan.

 

Den svåraste och känsligaste frågan handlar om lärarna. Hur belönar man dem?

 

Det är klassiska positioner för skolhöger och skolvänster. Och det kommer märkas varje gång laddade skolfrågor kommer upp, oavsett om det gäller högskolebehörighet på gymnasieprogrammen eller antagningsreglerna till friskolor. Två statliga utredningar – Skolkommissionen och Gymnasieutredningen – har fällt förslagsmattor som kommer att sysselsätta skolpolitikerna ända fram till valet 2022.

Men den svåraste och känsligaste frågan handlar om lärarna. Hur belönar man dem?

Efter flera framgångsrika avtalsrörelser och en stor och kontroversiell statlig lönesatsning kan dagens lärare känna sig mindre underbetalda än förr. Samtidigt har de nya lönepåslagen fördelats ojämnt. Det var bara de ”särskilt kvalificerade” lärarna som fick del av det så kallade lärarlönelyftet. Att sånt sår split är en lågoddsare när lärarna har insett hur värdefulla de är. Och hur få de är. Lärarbristen är nu så stor att den inte går att utbilda bort.

Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges elevkårer, vittnar om effekterna.

– Lärarbristen märks väldigt mycket i form av inställda lektioner. När det gäller lärarlönelyftet och förstelärartjänsterna dessförinnan så märkte vi elever hur det skapade splittring i lärarlagen. Det gick ut över oss, många lärare mådde inte bra, en del valde att sluta, berättar hon.

Rättvis belöning till lärarna. Det blir den heliga graalen efter valet.

 

Text: Cecilia Garme
Illustration: Mattias Käll

 

Publicerat i Tidningen Vi, juni 2018.

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar