Hej-intervju

Bland bovar och banditer

av Tomas Dur Fläckman

Hej, Karin Gustafsson, varför har du umgåtts med gamla skurkar i tre år?

— Jag har skapat en databas av de ungefär 10 000 gamla fotografier av kriminella som finns här på Stockholms stadsarkiv.

Allt från mördare till äggtjuvar och fosterbarnsbedragare.

Karin Gustafsson är arkivassistent på Stadsarkivet och guidar vant i de katakomber som rymmer ”Stockholms minne”. Bland de otaliga volymerna finns över 10 000 fotografier som togs av Stockholmspolisen under åren 1869–1920. Här finns allt från mördare till ägg-tjuvar, fosterbarnsbedragare och folk som inte gjort en fluga förnär, men som uppenbarligen ansågs suspekta på något sätt.

– Bilderna användes för att hålla koll på folk. Vid behov publicerades de i tidningen Polisunderrättelser som spreds i hela landet, berättar Karin.

Det var på hennes initiativ som projektet startades. Hon trodde att jobbet skulle ta tre månader, i stället blev det tre år.

 

Karin Gustafsson är glad över sina tjuvkompisar.

Karin Gustafsson är glad över sina tjuvkompisar.

 

Har det varit deppigt med all denna kriminalitet?

– Nej, jag har gått vidare till andra källor och kollat upp de här människorna så långt det har gått. Lyckligtvis gick det bra för de flesta av dem. De hamnade i klammeri med rättvisan, ofta i mycket ung ålder, men skärpte sig sedan och levde vanliga liv. En av mina bovar blev 101 år!

 

På baksidan av fotografierna finns anteckningar om namn, yrke och speciella kännetecken (”till hälften negerras”, ”å armarna flera tuschfigurer”, ”kopp-ärrig”). Människor från det som senare skulle komma att kallas socialgrupp 3 dominerar.

– Många stal helt enkelt för att de var hungriga. Antingen mat eller föremål som kunde omsättas i pengar att köpa mat för, säger Karin. Men det finns också disponenter och direktörer bland de avfotograferade, tillägger hon. Då handlar det oftast om ekonomisk brottslighet.

Är det bara män bland skurkarna?

– Nej, ungefär 15 procent är kvinnor.-Ficktjuvar, änglamakerskor och så prostituerade förstås. Den yngsta prostituerade jag har stött på var bara 12 år, de flesta var 16–17, säger Karin.

 

Carl Wilhelm Strand, på bilden 18 år, var ledare för Stora Ligan, som härjade i Gamla stan i Stockholm i slutet av 1800-talet.

Carl Wilhelm Strand, på bilden 18 år, var ledare för Stora Ligan, som härjade i Gamla stan i Stockholm i slutet av 1800-talet.

 

Hon bubblar av entusiasm när hon berättar om alla de människoöden som hon stött på under arbetet. Som 13-åringen som gick från Karelen till Uppsala där han avvek med en uppsättning lånade kläder.

– Han skickades tillbaka till Finland. Tack och lov med båt, säger Karin.

 

I många fall är polisbilden sannolikt det enda foto som finns på dessa människor.

– Det känns som om de här bortglömda personerna har ropat på mig: ”Hallå, här är vi! Vi vill berätta vår historia!” Jag har blivit mycket fäst vid mina bovar, säger Karin Gustafsson, som nu hoppas att hennes databas ska komma till nytta, inte minst för släktforskare.

 

FOTNOT: Stockholmspolisens signalements-fotografier 1869—1920” nås via Stadsarkivets hemsida: stadsarkivet.stockholm.se

 

Text: Tomas dur Fläckman
Foto: Casper Hedberg och Stockholms Stadsarkiv

 

Publicerat i Tidningen Vi, nr 13/2016

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar