Ledare

Det är inte så dumt att lära känna gåsen

av Sofia Wadensjö Karén

Att vilja lära känna författaren för att man tycker om hans eller hennes verk, är som att vilja träffa gåsen för att man tycker om gåslever.”

Orden är Peter Englunds, och uttalades när han 2002 mottog Selma Lagerlöf-priset. I ärlighetens namn nog mest som en fond till hans eget intresse för personen Selma Lagerlöf. Men de fick mig att reflektera över den eviga frågan om Biografin kontra Författarskapet.

15 år gammal fick jag av en slump Gösta Berlings saga i mina händer. Och förfördes helt. Aldrig tidigare hade jag läst något så genialt, något så märkvärdigt.

Ett år senare besökte jag första gången författarhemmet Mårbacka – och svimmade när vi som avslutning på visningen fick höra Selma Lagerlöfs inspelade röst i biblioteket.

Efter det läste jag allt.

Allt av.

Och allt om.

I ett par somrar berättade jag sedermera (nu som Mårbacka-guide) att ”de 40 lådorna med brev till och från Selma Lagerlöf förvaras på Kungliga biblioteket, men får inte öppnas förrän 50 år efter hennes död”.

Och till sist var dagen inne, den 16 mars 1990.

En enkel ceremoni på Kungliga biblioteket. Men i den lilla utställningens montrar låg de – breven.

Sedan dess har det utkommit många volymer om och med Lagerlöfs brev. Först och främst till hennes närmaste – Valborg Olander och Sophie Elkan – men även till mamma Louise, brodern Johan och lärarinnevännerna i Landskrona.

Breven både fördjupar vår förståelse av kvinnan bakom det stora författarskapet och utgör viktiga tidsdokument.

Men.

Framför allt underlättar de arbetet med att väcka intresse kring Selma Lagerlöf – och därmed i förlängningen även hennes författarskap.

Om det var något jag lärde mig under mina sju somrar som Mårbacka-guide, var det att en inspirerande guidning om människan Selma Lagerlöf genererade överlägset många fler bokköp efter visningen än om jag faktiskt ägnade visningen åt författarskapet.

Jag lärde mig att det där med att lära känna gåsen inte är så tokigt. Tvärtom är det ofta motorvägen som bär rakt in i litteraturen.

Givetvis inte för alla. Men för många.

Detta tål att tänkas på i dag när våra författare mest skickar korta mejl eller mess. Som dessutom kanske inte ens sparas.

 

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar