Porträtt

Hej, Nina Stemme

av Tomas Dur Fläckman

Hur närmar du dig en helt ny opera?

Det här är faktiskt första gången under min karriär som jag gör ett helt nytt verk, som är skrivet för mig. Jag fick frågan för fyra år sedan, när operan knappt var påbörjad, och kände att jag ville. Jag tycker också att det är mitt ansvar.

Ansvar?

– Ja, jag kan använda mitt namn, min erfarenhet och min kunskap i arbetet med att skapa den här nya operan.

Göteborgsoperan har konstmusikvärldens ögon på sig när man i september sjösätter det stora projekt som går ut på att göra en operaföreställning av Alfreds Hitchcocks klassiska filmthriller Notorious från 1946. I den kvinnliga huvudrollen ser vi Nina Stemme, ofta kallad ”världens främsta högdramatiska sopran”.

– Arbetet börjar med texten. Librettisten Kersin Perski var snabb, så jag kunde läsa i ett tidigt skede. Sedan har jag besökt kompositören Hans Gefors studio då och då för att följa hans arbete. Filmen hade jag svårt att få tag på, så jag tittade på tiominuterssnuttar på Youtube, säger hon.

Filmen Notorious i korthet: Alicia Huberman (Ingrid Bergman) har en tysk pappa som är dömd naziförbrytare. Hon engageras av CIA-agenten Devlin (Cary Grant) för att infiltrera faderns nazistiska nätverk. Uppdraget innebär att hon behöver förföra en av pappans nazibekanta. Samtidigt spirar en kärlekshistoria mellan Alicia och Devlin. Uppdraget och känslorna kolliderar.

Jag får sitta med på kollationeringen i slutet av juli, där regissören, britten Keith Warner, för första gången presenterar sin vision om föreställningen för ensemblen. Han har, ska vi säga, tagit sig friheter med storyn.

– Det är 22 scener i hela operan, små bitar som jag försöker sätta ihop till en helhet. Min bild av vad det här ska bli har ju fått nya intryck av det som regissören just har sagt på kollationeringen. Så när du träffar mig nu är jag väldigt konfys, på ett spännande sätt, säger Nina Stemme.

Opera är ju inte bara skönsång, arior och höga c:n, det ska ju berättas en historia också …

– Framför allt det! bryter Nina av, med viss emfas.

… och vad vill du säga med den här föreställningen

– Jag har tankar, men jag kan inte kanalisera dem förrän jag har kostym och sådant på plats. Jag har inte ens börjar repetera med regissören än. Men jag tänker inte göra ännu en ”kvinna som går under i offerdöden”. Just nu är allting uppe i luften, vi får se hur det dimper ner. Men det kommer inte att bli något mähä.

Ingrid Bergman spelar ju rätt nedtonat i Notorious.

– Det är ju det som är film.

Du måste väl göra något annat.

– Jag har nio kostymbyten att hålla reda på, de ska ske bakom eller på scenen under föreställningens gång. Sådant behövde Ingrid Bergman inte bekymra sig om. I en operaföreställning är det många rent tekniska saker som måste lösas innan man vet var man har det psykologiska flödet. I filmen är det för övrigt Hitchcock som har kontroll över flödet, inte Ingrid Bergman. Men jag kan ha kontroll över mitt flöde.

Det här med att rollen är specialskriven för dig, vad innebär det egentligen?

– Det undrar jag med! Vi har inte pratat så mycket om det. Men Hans kan säga ”Du har sånt läckert mellanläge i dina låga toner, det vill jag använda mig av”. Det är mer på det planet. Men jag vill också bli överraskad, att han ska hitta nya sidor i min röst.

Moderna operor har det lite kämpigt att slå igenom brett.

– Ja, men måste de göra det? undrar jag. Jag tänker ibland att vi inte ska försöka göra operakonsten bred bara för att den ska vara det. Nutida operakompositörer har ett stort tryck på sig: de ska producera en hit på en gång. Förr kunde kompositörerna – som ofta var verksamma vid operahus – utvecklas och känna sig fram på ett helt annat sätt.

Notorius utspelar sig ju till stora delar i Rio de Janeiro. Jag har hört att musiken i den nya operan har just latinamerikanska inslag.

– Det stämmer, musiken är mycket inkluderande, skulle jag säga. Svår att lära sig, men inte svårtillgänglig. Så på det viset borde den här operan få en bred publik.

Hur mår svensk opera i dag?

– Väldigt bra. Det är utsålt, varenda kväll. Jag tycker att operakonsten på sätt och vis har en all time high just nu, samtidigt som den kämpar ekonomiskt och många sångare går arbetslösa.

Hur många resdagar har du per år?

– Jag räknar inte, för då skulle jag bli ledsen. För många är det i alla fall.

Lyssnar du på musik när du är ledig?

– Jodå, men inte opera. Dels blir det ju det min man och våra barn lyssnar på, men där kan jag inga namn, dels fransk chanson, Chet Baker och lite symfonisk rock. Men mest är det tystnad.

 

Text: Tomas dur Fläckman
Foto: Magnus Sundberg

 

Nina Maria Stemme.
Ålder: 52 år.
Gör: Operasångare, sopran.
Bor: Lite överallt, på grund av flitigt turnerade, men hemmahamnen finns i Stockholm.
Familj: Man och tre barn.
Debut: 1989 i Italien, som Chérubin i operan med samma namn.
Sjunger vid: Alla de stora operahusen – Metropolitan i New York, La Scala i Milano, Wiens stadsopera, Opera Bastille i Paris osv osv.
Utmärkelser: Ett otal. Har av Opera Awards utsetts till ”världens bästa operasångerska”. Två gånger utnämnd till ”Årets sångerska” av tidskriften Opermnwelt. Är hovsångerska sedan 2006.
Aktuell: Gör den kvinnliga huvudrollen i Göteborgsoperans nyskrivna Notorious, som bygger på Alfred Hitchcocks film från 1946. Premiär 19 september.
Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar