Politiskt

Katastrof? Knappast!

av Cecilia Garme

Är integrationen verkligen en ödesfråga? Stämmer det att Sverige är sämre än alla andra länder? Vi pratar med Joakim Ruist, migrationsforskare som kämpar mot faktaresistensen.

Hur mäter man integration?

– De vanligaste måtten är att titta på inkomstnivåer och arbetsmarknad. Kulturell integration, vad man än menar med det, är mycket svårare att mäta.

 

Okej, då pratar vi om arbetsmarknaden. Stämmer det att Sverige är sämre än alla andra länder på att få in invandrare på arbetsmarknaden?

– Nej, det stämmer inte. Grunden till förvirringen är att man jämför fel saker. Eftersom Sverige har fler flyktinginvandrare än många andra länder hamnar vi alltid sist om vi jämför med länder som har en mycket större andel arbetskraftsinvandrare. Att jämförelserna blir helt missvisande beror på att de flesta länder inte har offentlig statistik där man kan följa just flyktinginvandrarna. Självklart är det så man måste jämföra, gruppen flyktinginvandrare i land A med flyktinginvandrare i land B. Det där att ”Sverige är sämst” är ett uttryck som upprepas och har slagit rot fastän vi är många forskare som kan konstatera att det inte stämmer.

 

Kan man inte göra några jämförelser alls?

– Riktiga jämförelser kan vi egentligen bara göra mellan de nordiska länderna, som alla har statistik över just flyktinginvandrarnas deltagande på arbetsmarknaden.

 

Hur ser det ut i Norden då?

– Flyktingarnas integration på arbetsmarknaden har fungerat bättre i Sverige än i Danmark, men sämre än i Norge.

 

Men något kan man väl säga om Europa?

– Jodå. Om man tittar på EU Labor Force Survey så kan man se att Sverige klarar sig med god marginal bättre än medianen i EU.

 

På tal om jobben, är det svårt att mäta sysselsättning?

– Ja, själva måtten är knepiga. Jag tycker att inkomstnivå vore ett bättre mått att använda när man undersöker flyktingars sysselsättning.

 

Borde vi sätta ett mål för flyktingars integration på arbetsmarknaden?

– Nej, för det finns ingen rimlig basis att sätta ett sånt mål på. De som kommer har så oerhört många handikapp att man inte kan jämföra deras arbetsmarknadsetablering med den infödda befolkningens. Gör tankeexperimentet att du själv blir nedsläppt av en helikopter i ett helt främmande land med ett helt främmande språk och ska etablera dig på arbetsmarknaden. Det kommer att vara väldigt svårt även om du är högutbildad.

 

Politikerna pratar om insatser, till exempel utbildning. Har de en övertro på insatsernas effektivitet?

– Ja, det tror jag.

 

Då måste jag fråga: har vi inte misslyckats med integrationen?

– ”Integrationsmisslyckande” är ett ord jag verkligen vänder mig emot, liksom att tala om integrationen som en ”ödesfråga”. Det får det att låta som om dagens situation vore en katastrof. Det är det inte alls, särskilt inte ekonomiskt, statsfinansiellt.

 

Hur menar du?

– Ofta används ekonomiska argument även om det som sagt inte finns skäl för det. Men jag tror att det knappt finns en enda människa vars åsikt om invandring egentligen bestäms på ekonomiska grunder. Det handlar nästan alltid om hur invandring kan påverka vårt samhällsbygge och värderingar, om jämställdhet till exempel.

 

Har invandringen påverkat den svenska majoritetskulturen?

– Nej, i princip inte alls, utom att vi kanske äter mer falafel. Det är ju inte så att infödda svenskar har blivit mer irakiska eller somaliska på något vis. Och den starka tillit vi har i Sverige har inte heller påverkats.

 

Det finns både forskare och förskollärare som oroar sig för att barn i segregerade områden inte lär sig tillräcklig svenska för att klara skolan. Det är väl ingen som vill att det ska vara så?

– Nej, verkligen inte. Det man då egentligen talar om är att vi behöver ha assimilation i det avseendet. Men ”assimilation” är ett väldigt otrevligt ord som för tankarna till repressiva metoder, förbud och liknande som användes mot samerna till exempel. Därför använder man ordet ”integration” istället för att det låter mjukare, trots att integration är något annat och avser en tvåvägsprocess.

 

Så när ordet ”integration” används kan det betyda olika saker?

– Ja. Ibland känner jag till exempel att en del människor menar ”migration” när de säger ”integration”. Att det i själva verket är invandringen de vill angripa.

 

När fler invandrare ”lyckas” och de blir mer synliga på höga positioner, i välbeställda bostadsområden och så vidare, vad händer då med de infödda svenskarnas attityder?

– Hur attityder formas är oerhört komplext, mycket svårare än att studera än till exempel faktorer bakom förändringar på arbetsmarknaden.

– Men jag tror att de positiva attityderna till invandringen i Sverige har att göra med att segregationen är så stor. Invandrarna har varit osynliga för många i befolkningen. Men osynligheten kan till slut bli ett problem i sig, en del undrar om det är något skumt, om det finns parallellsamhällen som man inte känner till.

– När invandrarna syns på högre positioner skulle det kunna bidra till mer positiva attityder. Men det skulle också kunna bli tvärtom. Det har historien tyvärr visat när det gäller judarna. De angreps både för att ha det ”för bra” och för motsatsen.

 

Vi har sett hur somliga, exempelvis USA:s president Trump, pekar finger åt Sverige. Hur ska vi förhålla oss till det?

– Svartmålningen är mycket överdriven, men när någon utomlands säger något så blir det nästan tvångsmässigt att i Sverige hålla med, börja säga ”gigantiska problem” och ”militär till förorterna” och sådant struntprat. Vi ska inte haka på och skrika att kejsaren är naken. Politikerna borde istället prata om hur förhållandevis problem den stora invandringen har inneburit för Sverige.

 

Pratar vi om faktaresistens här?

– Ja. En del som borde veta bättre kanske har faktaresistensen inne i sitt eget huvud. Visst finns det problem förknippade med invandringen, men det är faktiskt möjligt att både peka på problemen och berätta att det finns lösningar. Jag har hört arbetsmarknadsminister Ylva Johansson göra det på ett seminarium. Omöjligt är det alltså inte.

 

Text: Cecilia Garme
Illustration: Mattias Käll

 

Publicerat i Tidningen Vi, augusti 2018

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar