Ledare

Lyckan är tillräcklig

av Markus Wilhelmson

En Tage Erlander-formulering dröjer sig kvar från Olof Palme-biografin Underbara dagar framför oss.

Decennierna efter andra världskriget leder Erlander ett Sverige som går på högvarv; Europa ska byggas upp och  Sverige har – tack vare list och feghet – oförstörda fabriker och frisk arbetskraft. Sverige levererar och gör en kollektiv klassresa. Bättre och bättre dag för dag sjunger Siw Malmkvist 1963 i Ernst Rolfs kuplett.

Men något händer i folkhemmet. En känsla breder ut sig att andra får större del av den växande kakan. Det gnälls och strejkas. Tage Erlander suckar och kallar fenomenet för ”de stigande förväntningarnas missnöje”.

 

Förväntningar, en tro på att allt kommer att bli lite bättre i morgon, är en viktig drivkraft för att kliva upp på morgonen och borsta tänderna. Vad händer om vi måste inse att i morgon faktiskt inte blir bättre?

Åsa Callmer är en av Sveriges första forskare i tillräcklighet. Hon pratar om att vi på individnivå faktiskt behöver börja ”nedrusta”. De senaste 50 åren har jordens befolkning konsumerat mer – kök, bilar, kläder, resor – än alla tidigare generationer tillsammans. Är det möjligt att ta ett kliv tillbaka när hela vårt tankesätt går ut på ständig tillväxt?

Jag är för underbegåvad och lågutbildad för att överblicka de nationalekonomiska konsekvenserna av att växla ned, men blir upprymd och hoppfull när jag hör vad som händer med de människor som bestämmer sig för att sänka kraven och ställa sig utanför konsumtionssamhället.

 

Många av dem som har infört köpstopp upplever att de mår bättre av att äga mindre. Om vi samtidigt kan spara jordens resurser och öka vårt mentala välbefinnande tycks valet lätt. Och när jag tänker tillbaka på mitt eget liv, som närmar sig ett halvt sekel, är inget av ögonblicken då jag blivit själaglad förknippat med konsumtion: Glitter i Sörbjörken en augustimorgon på bryggan, första gången E sa de tre magiska orden och jag förstod att det var vi, julaftonsmorgon med tre generationer samlade, alla är friska. Med åren växer ödmjukheten inför hur skört livet är, och insikten att lyckan inte vilar i en stadsjeep eller en ny smarttelefon.

För övrigt fortsätter den där sången av Ernst Rolf med orden:

Alla får vi våra slängar, lyckan hänger inte bara på pengar.

 

Text: Markus Wilhelmson

 

Publicerat i Tidningen Vi, juli 2018

 

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar