Politiskt

Politikens Psykologi

av Cecilia Garme

Är människan god eller ond till naturen? Om du svarar ”ond” på den frågan röstar du kanske på Sverigedemokraterna.

När läkaren och psykoterapeuten Poul Perris intervjuade partiledarna i SVT inför valet 2014 var det ett stort steg för journalistiken, men ett ganska litet kliv för nyfikenheten.

För visst vet vi att vi präglas av vår barndom och av omgivningen? Frågan är hur.

Nu har psykologer vid Södertörns högskola grävt vidare i saken. I en stor studie har de undersökt vilka psykologiska mekanismer som ligger under politiska orienteringar i Sverige.

Det är förmodligen ganska sällan som Statistiska centralbyrån (SCB) ber ett slumpmässigt urval av befolkningen att förhålla sig till påståenden som ”Människor är innerst inne goda”, ”Människor är i grunden snälla och hjälpsamma” samt ”Människor borde alltid älskas, eftersom de vill och behöver bli älskade”.

Bara det är värt en löpsedel.

Men ännu mer slående är det statistiskt ovedersägliga resultatet. Miljöpartiets sympatisörer är kraftigt överrepresenterade bland dem som håller med i påståendena, Sverigedemokraterna håller med minst av alla.

Hur kan nu detta komma sig? Har miljöpartister inga storasyskon som snodde gungorna? Och SD:arna, fick de aldrig en kram? Hur sjutton formas ens syn på människans natur?

– Vi vet faktiskt inte, säger Maria Sandgren, projektledare för studien.

– Jag har tittat på andra områden och får olika svar. Psykoanalytikerna säger att det har med barndomsförhållanden att göra, andra menar att traumatiska upplevelser gör att tilliten brister. Men studier visar snarare att ekonomiska och sociala förhållanden spelar roll, även politisk historia, då länder skiljer sig på tillit.

Ända sedan antiken har människans natur varit filosofernas favoritgåta. Senare har kristna tänkare hävdat att människans natur skadades i samband med syndafallet, då Adam och Eva åt äpplen från kunskapens träd och jagades ut ur Paradiset.

Det vore närmast konstigt om alla hade en positiv människosyn.

Mer kunskap gjorde alltså inte människan bättre, konstigt nog. Utan tvärtom sämre på att urskilja vad som var gott och rätt. Enligt vissa kristna.

Under 1600- och 1700-talen började kristendomen sakta tappa mark, men filosoferna fortsatte grubbla över människans natur. Sett från vår tid var det två motpoler som utkristalliserade sig:

Å ena sidan de som tyckte som Thomas Hobbes (1588–1679), vars människosyn var minst sagt svart. Han ansåg att människan styrdes av begär och motvilja. I naturtillståndet var ”människan människans varg”, där rådde ”allas krig mot alla” och livet var, med Hobbes berömda ord, ”solitary, poor, nasty, brutish and short” (ungefär ”ensamt, fattigt, otrevligt, brutalt och kort”).

Å andra sidan fanns de som höll med Jean-Jacques Rousseau (1712–1788). Han ansåg att människans natur var varken ond eller god.

Varför trodde de så? En sittning med Hobbes och Rousseau på terapisoffan visar att båda hade haft en svår barndom.

Hobbes far var präst, våldsam och kunskapsföraktande och övergav sonen, som uppfostrades hos en farbror. Rousseaus mor dog när han var en vecka, han blev övergiven av sin far i tioårsåldern och omhändertogs av andra. Ändå har Rousseau gått till historien för sin tro på människans inneboende godhet.

I Södertörnpsykologernas rapport visar det sig att 29,4 procent av befolkningen har en mörk människosyn och låg tillit till andra. Så det handlar inte bara om SD-röstare.

Så mycket som var fjärde sosse och nästan var femte moderat och kristdemokrat lutar åt Hobbeshållet. Det får forskarna att dra slutsatsen att det kan finnas en stor grupp latenta SD-väljare.

Om det gick att samköra data om väljarsympatier med polisregister, socialförvaltningsinsatser och omhändertaganden enligt LVU* skulle man kanske kunna se samband mellan mätbart svår barndom och partisympati.

Kanske.

Men Maria Sandgren tror inte bara att det är praktiskt omöjligt utan även helt fel väg att gå.

– Jag tror inte på det traumapsykologiska spåret. Jag går hellre på socialpsykologi. Hur kommer det sig att unga män med låg utbildning i södra Sverige utvecklar negativ människosyn och misstro?

Hon säger också:

– Det vore närmast konstigt om alla hade en positiv människosyn och hög tillit. Att 70 procent i Sverige har det är väldigt, väldigt mycket. Och jag tror att det beror på att barnen växer upp i ett välfungerande samhälle där föräldrar får stöd om det går illa.

Poul Perris, som intervjuade partiledarna, konstaterar:

– Som människor dras vi i regel till åsikter och gemenskaper, till exempel politiska partier, som resonerar med våra egna livserfarenheter och perspektiv. Hur vi ser på andra människor och oss själva beror till stor del på våra erfarenheter i nära relationer, såväl historiska som aktuella.

Han såg flera samband i intervjuerna. Stefan Löfven blev av samhället placerad i en harmonisk fosterfamilj när hans biologiska föräldrar inte kunde ta hand om honom, och han betonade solidaritet som en grundläggande värdering för Socialdemokraterna. Fredrik Reinfeldt lyfte individens ansvar och var själv en person som uppmuntrades som liten när han och presterade.

– Jimmie Åkesson beskrev hur han som barn var rädd för invandrare i kvarteren där han växte upp och att vuxenvärlden hade en polariserande attityd till invandring. Han lyfte fram strävan efter en likriktad kultur i samhället som en grundläggande värdering för Sverigedemokraterna. Mycket av fokus i samtalet handlade om misstillit till andra och på motsättningar inom olika kulturella grupper.

Hur Hobbes skulle ha röstat i det svenska riksdagsvalet 2014 kan vi förstås inte veta.

– Det är viktigt att poängtera att även om man under uppväxten har blivit allvarligt beskuren i sina mest grundläggande känslomässiga behov, kan man som individ ändå hysa hopp om människan, säger Perris.

Så frågan återstår:

Var Rousseau miljöpartist?

 

* LVU: Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga.

 

Text: Cecilia Garme
Illustration: Graham Samuels

 

Publicerat i Vi nr 5, 2016

 

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar