Politiskt

Skolan – på vinst och förlust

av Cecilia Garme

Vinst i skolan? Nej, tycker folket – men förslaget om vinstbegränsning blir sannolikt nedröstat i riksdagen. Vi tittar på en av årets krångligaste frågor.

Vad tycker svenska folket om vinst i välfärden?

Folket är inte förtjust. Den senaste SOM-undersökningen visade på 58 procent emot och bara 24 procent för vinstuttag i välfärden*. Opinionen i frågan är stabil sedan SOM-institutet började mäta 2012.

Vad är det som är på gång just nu?

Under mars månad kommer regeringens proposition som begränsar vinstuttag i friskolor. Förslaget gäller också omsorgsverksamhet. Men inte sjukvården. Den delen ska utredas mer först.

Varför är detta med vinstbegränsning kontroversiellt, om opinionen är så tydlig?

Även om folk säger nej till vinst i välfärden så tycker över två tredjedelar av befolkningen att valfrihet i välfärden är viktig. Det här går inte riktigt ihop.

Varför går det inte ihop?

Om vi enbart pratar om skolorna: Ifall många friskolor skulle lägga ner för att det blir helt olönsamt att driva dem så minskar utbudet.

Hur ser förslaget ut nu då?

Vinstuttaget för friskoleföretagen ska begränsas till högst sju procent på operativt kapital plus statslåneräntan.

Det säger mig ingenting.

Nej, det här är väldigt krångligt. Regeringen och vänsterpartiet menar att det kommer att fungera, att det inte blir så många skolor som slås ut av de nya reglerna. Förslagets kritiker säger, bland annat, att förslaget bygger på en misstolkning av genomsnittlig  kapitalkostnad före skatt, att det strider mot den grundlagsfästa näringsfriheten och att det i praktiken betyder döden för de flesta friskolor.

Vem har rätt?

Det kommer vi inte att få veta eftersom förslaget av allt att döma blir nedröstat.

Längre tillbaka i tiden var friskolor otänkbart för socialdemokraterna

Hur många går egentligen i friskolor?

150 000 elever går i dag i fristående grundskolor och ungefär 90 000 i fristående gymnasier. Många barn står också i kö till friskolor.

Finns det inte något att jämföra med när det gäller att ta bort vinst i skolan?

I varje fall inte i Europa, även om Storbritannien har infört ”Free Schools” efter svensk förebild.

– När Free School-reformen föreslogs förvånades många av att det var tillåtet med vinstdrivande skolor i Sverige.
I England var det tabu, eller i alla fall alltför känsligt. Att helt införa den svenska modellen med vinst och allt har inte diskuterats på hög politisk nivå, säger Åsa Melander, som har arbetat mer än tio år med skolutveckling i London.

Är det här en svår fråga för Sveriges regering?

Ja och nej. Miljöpartiet gillar friskolor. Det aktuella förslaget undantar idéburna skolor, små skolor med en särskild pedagogik till exempel. Så vinstbegränsningarna gäller skolföretagen inklusive de stora skolkoncernerna, som Academedia, Kunskapsskolan och Internationella Engelska Skolan (IES). Lustigt nog har Kunskapsskolan en tidigare miljöpartistisk toppolitiker som vice vd, Mikaela Valtersson.

Och socialdemokraterna?

Längre tillbaka i tiden, åtminstone till och med 80-talet, var friskolor otänkbart för socialdemokraterna. Men S svängde i början av 90-talet och ändrade inte principerna som den moderatledda regeringen införde 1992, trots att S återkom till makten 1994 och har regerat under sexton av de tjugofyra år som förflutit sedan dess. Socialdemokraternas partikongress har alltid varit kritisk till vinster i välfärden, och särskilt när det gäller vinster i skolan så har de partiledningen med sig.

Finns det sossar som tycker annorlunda?

Ja, till exempel Lars Stjernkvist, kommunalråd (S) i Norrköping:

– Jag tycker att det är stötande att man kan sälja en skola och göra stora vinster. Men det är ännu mer stötande att nyanlända bara är hänvisade till vissa kommunala skolor där det redan finns många invandrade elever.

– Jag är osäker på vilken effekt ett vinsttak får, det hade varit mycket bättre att skapa lika spelregler, till exempel att kommunen får ha synpunkter på i vilka stadsdelar en friskola får etablera sig, att man skapar lika möjligheter för elever att komma in, säger han.

(Norrköpings blocköverskridande kommunmajoritet har sagt nej till vinsttak.)

Med dagens läroplan är det oklart vad eleverna egentligen ska lära sig.

Varför kan inte kommunerna bara ta över friskolorna, med elever och allt?

– Om en friskola lägger ner är kommunen skyldig att ta hand om eleverna som går där. Behöver kommunen byggnaden får de i så fall köpa den till marknadspris, om den är till salu. Men friskolans eventuella koncept försvinner, det blir en vanlig kommunal skola. Kommunen har ingen skyldighet att ta över personalen, säger Ann Sofi Agnevik, förbundsjurist på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Jag förstår inte … koncept?

Friskolorna har egna modeller för hur undervisningen ska bedrivas. IES har till exempel väldigt tydliga ordningsregler och mycket undervisning på engelska. Kunskapsskolan har individuell utformning av undervisningen. Alltså olika profiler som skolorna attraherar elever med.

Under vilka förutsättningar skulle vinst i skolan kunna vara ett incitament för friskolorna att förbättra kunskapsutvecklingen hos eleverna?

– Visst kan marknadslogiken användas, men då måste staten först vara tydlig med vad den beställer. Med dagens läroplan är det oklart vad eleverna egentligen ska lära sig. Betygssystemet måste i sin tur avspegla huruvida eleverna når de uppställda kunskapsmålen och detta måste kunna avgöras utifrån, till exempel med extern rättning av nationella prov. Annars går det inte att undvika betygsinflation när skolorna konkurrerar, säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi som forskar om skolan.

 

Text: Cecilia Garme
Illustration: Mattias Käll

 

Publicerat i Tidningen Vi, april 2018

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar