Politiskt

Skuldkänslor

av Cecilia Garme

Stämmer det verkligen att den som är satt i skuld inte är fri? Vi svarar på 23 frågor om fenomenet statsskuld.

Hur går det för Sveriges ekonomi?

Bra. Stark tillväxt och sjunkande arbetslöshet.*

Ändå lånar staten alltså pengar?

Ja. Enligt den senaste siffran är statsskulden ett tusen tvåhundrafyrtiotvå miljarder kronor. 

Det låter mycket.

Nej, det är tvärtom väldigt lite. Man behöver inte jämföra med krislandet Grekland, det räcker med att gå till det normala landet Tyskland vars statsskuld motsvarar 68 procent av deras BNP. I Sverige är siffran cirka 30 procent. 

Historiskt sett var det mycket fult att ha statsskuld.

Fullt normala länder har alltså en statsskuld?

– Ja, till och med det superrika landet Norge. Historiskt sett var det mycket fult att ha statsskuld, och sedan vips: så hade plötsligt alla länder det i stället. Det skiftet inträffade egentligen utan debatt, säger statsvetaren Mikael Sundström som forskar om saken.

Vips?

– Nja, det inträffade under 1800-talet då man byggde upp de moderna nationalstaterna. Sedan dess är det bara statsskuldens övre gräns som diskuteras. Var den ideala nedre gränsen går pratar ingen om. Om Sverige fortsätter som nu så är statsskulden avbetald på 2030-talet.

Varför är det viktigt att tala om den nedre gränsen?

– I dag har vi en statsskuld kring 30 procent av BNP. Om vi till exempel bedömde att den ideala nivån var 40 procent så skulle staten kunna göra väldigt mycket större investeringar, säger Mikael Sundström.

I grunden en politisk fråga. Det är regeringen som bestämmer hur mycket staten ska låna.

Vem lånar ut pengarna till staten?

Ofta stora pensionsbolag och försäkringsbolag. 

Men Göran Persson sa om Sverige att ”Den som är satt i skuld är inte fri.”. Det antyder att man borde sträva efter noll i statsskuld …

– En del av dagens utgifter används till investeringar som gynnar framtida generationer. Det gör att en viss skuld kan vara motiverad. Men staten behöver, även om statsskulden vore noll, ändå hantera den dagliga likviditeten för statens verksamhet och därmed låna och placera pengar, säger riksgäldsdirektören Hans Lindblad.

Ungefär som att ha en checkkredit på banken alltså. 

EU har satt gränsen för tillåten statsskuld på 60 procent av BNP. Varför just där?

– Att nivån hamnade på 60 procent speglar den ekonomiska verklighet som rådde 1992 när Maastrichtkriterierna skrevs. Forskning visar att en statsskuld kring 30–35 procent ger en säkerhetsmarginal upp till referensvärdet på 60 procent och till de 80–100 procent som kan orsakas av ekonomiska kriser, säger Hans Lindblad.

Margaret Thatcher sa att den som kan sköta ett hushåll kan sköta ett land. Och det där om att ”den som är satt i skuld är inte fri” innebär ju också en jämförelse med personliga skulder …

– I vissa avseenden haltar en sån jämförelse. Exempelvis är det ju inte ovanligt att ett hushåll har lån på mer än 100 procent av årsinkomsten, säger Hans Lindblad.

Vad händer med en vanlig svensk som är svårt skuldsatt?

Man kan få hjälp med skuldrådgivning av kommunen och skuldsanering av Kronofogdemyndigheten.

Av Kronofogden minsann?

Yes, de hjälper till. 

Hur många söker skuldsanering?

– I år räknar vi med 19 000 personer, vilket är nästan en fördubbling jämfört med i fjol, säger Per-Olof Lindh, enhetschef för skuldsanering och konkurstillsyn hos Kronofogden.

– Men det skulle kunna vara fler. I våra register finns det 30 000 personer som kan vara berättigade till hjälp.

Hur kan det se ut i en vanlig kommun?

– Hos oss har 844 personer skulder hos Kronofogden. De är tillsammans skyldiga 201,7 miljoner kronor, säger May Holmgren, budget- och skuldrådgivare vid Ljusdals kommun i Hälsingland.

I genomsnitt 239 000 kronor alltså. Hur mår de skuldsatta?

– Ofta väldigt dåligt.

Just nu är det lite farligt med de låga räntorna.

Vad beror personliga jätteskulder på?

– Ofta är det dramatiska händelser. Skilsmässa, arbetslöshet, sjukdom. Eller missbruk. På 90-talet var det hus och räntor som folk inte klarade av. Sms-lånen var markanta ett tag. Just nu är det lite farligt med de låga räntorna, det är lätt att få krediter, säger May Holmgren.

Vad är det vanligaste felet folk gör?

– Man tror ofta att det ska lösa sig, att problemet är kortvarigt. Men vanligtvis blir det inte så, säger Per-Olof Lindh.

Vad är rådet till dem?

– Ställ om din ekonomi direkt.

Att det dessutom finns en statsskuld motsvarande 124 000 per invånare är deras minsta problem, eller?

Definitivt. 

Men en svårt skuldsatt svensk går väl inte att jämföra med Sverige? Vi har ju enormt mycket tillgångar också, det har ju inte dessa olyckliga 19 000 …

Helt riktigt.

Tillbaka till Margaret Thatcher. Varför var det så viktigt för henne att få ner statsskulden?

En förklaring är kanske hennes devis ”Samhället finns inte.”. Då ligger det ju nära till hands att jämföra statsskuld med personlig skuld. 

Vad är den stora skillnaden mellan Sverige 2017 och Storbritannien 1990?

Sverige har tagit ner sin statsskuld för att ekonomin går bra. Thatcher tog ner Storbritanniens statsskuld trots att ekonomin gick dåligt. Det är väldigt stor skillnad. Thatchers elva år långa regeringsperiod kännetecknades av två lågkonjunkturer och hög arbetslöshet. Normalt ökar statsskulden när ekonomin går illa och vice versa. 

Borde vi sluta jämföra statsskulder med personliga skulder och staters ekonomi med husmoderns à la Thatcher?

– Ja, det borde vi, säger statsvetaren Mikael Sundström.

– Ibland kan det vara bra att jämföra ekonomin i ett land och ett hushåll för att öka förståelsen för vissa samband mellan utgifter och inkomster. Men liknelsen med en husmor känns lite ålderdomlig i dag, säger riksgäldsdirektören Hans Lindblad.

 

* De kursiva avsnitten är reporterns text, baserad på flera intervjuer med initierade aktörer. 

 

 

Text: Cecilia Garme
Illustration: Mattias Köäll

 

 

Publicerat i Tidningen Vi, november 2017

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar