Publicerad: 2006-09-25
Antal kommentarer:
Tipsa en vän
Skriv ut
Lyssna
TRANSFETT-ÅRETS MODEORD
Liselotte Schäfer Elinder, fetmaexpert på Folkhälsoinstitutet: fleromättat och enkelomättat fett har vi hört talas om länge. Nu är det tidigare okända ordet transfetter på allas läppar (eller kanske i allas magar?). Vad är transfett?
– Det uppstår vid industriell bearbetning av vegetabiliska oljor. Finns även i liten mängd naturligt i komjölk.
Varför bearbetas oljan?
– För att få andra egenskaper, vanligtvis för att bli fastare i konsistensen även i rumstemperatur.
Enligt de senaste hälsorönen blir vi fetare av transfett än av annat fett.
– Nja, en studie har visat att apor som ges höga doser av transfett utvecklar bukfetma, som ju är farligare än om fetman sitter på ben eller rumpa. Det är möjligt att transfetter kan bidra något till den ökande bukfetman även hos människan, men de är knappast avgörande.
Hur undviker man transfett?
– Främst genom att låta bli industriellt framställda bakverk och snacks. Står det ”härdad eller partiellt härdad vegetabilisk olja” på innehållsförteckningen på sådana produkter kan du utgå från att det rör sig om transfetter. Här sviker producenterna sitt informationsansvar, transfetter borde specifikt anges. Men vi bör också undvika mättat fett, som exempelvis finns i smör.
Kan inte livsmedelstillverkarna bara slopa skadliga fetter?
– Absolut! Debatten har också gjort att man tagit bort transfett i bakmargarin och minskat på det i andra produkter. Kloka bakar själv.
I USA är övervikten nu så utbredd att flygstolssäten görs bredare och personvågarna får höjd vikttolerans. Sverige brukar följa USA – hur långt har vi kvar?
–Vi är ganska långt efter och jag tror inte heller att det blir fullt så illa här. I USA har 30 procent av den vuxna befolkningen fetma, här är siffran 11. Vår siffra är visserligen en fördubbling sedan 1980- talet, men vi har en annan samhällsplanering och matkultur. I USA bygger man fortfarande vägar utan trottoar och cykelbana. Vi är inte alls lika bilberoende och har inte lika många snabbmatställen.
Är den svenska övervikten ändå oroande?
– Ja. Den genererar många sjukdomar, höga kostnader och stort personligt lidande. Mest bekymrande är att övervikten bland barn och unga ökar mest – är du tjock som tonåring löper du 75 procents risk att bli tjock även som vuxen.
Vad är värst: fett, socker eller inaktivitet?
– Högutbildade sitter mer stilla på jobbet, lågutbildade äter sämre. Det är många olika faktorer som avgör.
Hur aktivt agerar regeringen för att bromsa utvecklingen?
–Kampen mot övervikt borde ha högsta prioritet, men handlingsplanen för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet har vi ännu inte sett röken av!
ETT GRANATÄPPLE OM DAGEN…
Ett äpple om dagen håller doktorn borta, lyder ordspråket. Kanske borde vi i stället prata om granatäpple. Denna udda frukt utan nära släktingar har nämligen en rad för hälsan intressanta egenskaper.
Den är extremt rik på olika skyddsämnen, antioxidanter. Till exempel flera så kallade tanniner, flavonoider och växtöstrogener... Några av ämnena tycks till och med vara unika för granatäpplet.
I försök med cellodlingar har man sett att granatäppeljuice hämmar tillväxten hos bröst- och prostatacancer. En studie visar att kroppens antioxidativa kapacitet ökade hos diabetiker som fick granatäppeljuice. En israelisk studie av 19 personer med svår åderförkalkning visar att en halv deciliter juice om dagen inte bara bromsar åderförkalkningen, utan även kan få den att gå tillbaka.
Blodfetter och blodtryck påverkas också, men här pekar studierna åt olika håll. Däremot vet man att granatäpple motverkar oxidation av det onda kolesterolet, LDL.
En mindre studie visar också att äpplet kan hjälpa vid fönstertittarsjuka, kärlkramp i benen.
SVAMPKOLL
Frånsett de giftiga sorterna är egenplockad svamp nyttig i dubbel bemärkelse. Dels får du röra på kroppen, dels innehåller all svamp ämnen som skyddar mot diverse sjukdomar. Vill du snabbt kolla om en svamp är ätlig eller inte, finns tre bra hemsidor på nätet:
www.svampguiden.com
www.nrm.se
www.svampkonsulent.nu
RÖDA VÅGEN?
Numera kan man få en känsla av att en vegetarisk hälsovåg drar över vårt land. Statistiken talar ett annat språk. Svenska folket äter 50 procent mer nötkött än för tio år sedan, eller 26 kilo per person och år. Här ligger vi i topp inom EU, tillsammans med Danmark och Frankrike. Dessutom sätter vi i oss 37 kilo griskött.
.................................................................................................................
Vill du läsa fler artiklar? Köpa senaste numret?
Här finns återförsäljarna
Här beställer du det från oss
En prenumeration på Sveriges bästa tidskrift tecknar du här