Publicerad: 2007-11-21
Antal kommentarer:
Tipsa en vän
Skriv ut
Lyssna
REVOLUTION PÅ BIBBLAN
Bort med förbudsskyltar och in med folket och dess önskemål. Det svenska biblioteket står inför stora förändringar. Visionen kallas Bibliotek 2.0 och möts av både jubel och kritik.
PÅ STÅLGRÅ HYLLOR står nytryckta tidningar och blänker. En kvinna botaniserar bland ett noga utvalt sortiment av CD- och DVD-skivor. Allting är varsamt exponerat. Skivorna är kategoriserade, somliga exemplar försedda med dekaler märkta ”Vi rekommenderar”.
En bit bort matar en medelålders man in sitt USB-minne i en orange grunka kallad mediejukebox. 30 sekunder senare har han tankat ner Kajsa Ingemarssons Den ryske vännen som ljudbok. Nöjd släntrar han bort mot bokhyllorna som ligger en bit in i lokalen.
Här står litteraturen glest. Ett flertal hyllplan fungerar som montrar. Ovanpå bokhyllorna sitter riktade spotlights och klär böckerna i vitt, lockande sken.
Personalen ler vänliga leenden, ser till att allt står på sin rätta plats. Med urskiljningen hos garvade kypare närmar de sig vilsekomna gäster.
Det är mycket ljus i den gamla fabrikslokalen. Rejäla gluggar på två gånger sex meter släpper in rikligt med höstsol. Över alltsammans vilar förmiddagens ljudmatta. Slamret av tallrikar, skratt, prasslet av en dagstidning, spädbarnsgråt, röster, det intilliggande kaféets barista som dunkar av espressosump mot papperskorgen.
Scenen skulle kunna vara hämtad från vilken galleria som helst. Men det är den inte.
Vi är på Dieselverkstaden i Sickla, strax söder om Stockholms innerstad.
Vi är på bibliotek.
FRAMFÖR LCD-SKÄRMARNAS flimmer står en man som är huvudet längre än medspelarna. Den gänglige håller en liten plastgitarr som är kopplad till spelkonsolen. Huvudet diggar med när högtalarna skickar ut ylande elgitarrljud. Han spelar TV-spelet ”Guitar Hero”.
– Här står jag och jobbar lite grann, skrattar han. Måste ju testa grejerna.
Per Perstrand är 35 år och har arbetat på biblioteket sedan starten 2002. Publikt sett är hans arbetsplats en braksuccé.
”JAG VILL INTE ATT NÄSTA GENERATION SKA FÅ LÄRA SIG ATT BIBLIOTEKET ÄR EN PLATS DÄR DET SKA VARA KNÄPPTYST”
I tider då de svenska folkbiblioteken tappar i besök och utlån ökar Dieselverkstadens bibliotek stadigt. Dessutom tar man emot åtminstone ett studiebesök i veckan.
Men Dieselverkstadens bibliotek har också fått frän kritik. Den butiksmässiga exponeringen, beslutet att låta besökarna ta kaffet och sorlet med sig in till böckerna, satsningen på audiovisuella medier (TV-spel, ljudböcker, film, musik). Det som behagar somliga sticker andra i ögonen.
I våras gick författaren och bibliotekarien Christer Hermansson ut i DN och kritiserade biblioteket för ytlighet och populism. Hermansson beskrev verksamheten som en avveckling av kärnverksamheten.
– Fast jag förstår inte det där. Vi har Strindberg, Dostojevskij… och TV-spel. Det är fortfarande böckerna som dominerar, säger Per Perstrand.
När vi pratar om den oortodoxa ljudnivån blir han riktigt allvarlig.
–Jag kan bli smått provocerad när föräldrar hyschar sina barn.
Men bör det inte vara tyst på bibliotek då?
–Det är inte meningen att man ska leva rövare här inne, men lite måste det få låta. Jag vill inte att nästa generation ska få lära sig att biblioteket är en plats där det ska vara knäpptyst.
SYNEN PÅ BIBLIOTEK håller på att förändras radikalt. Definitionen av biblioteket som blott ett förvaringsrum för böcker har vidgats till att inbegripa sladdar, hörlurar, mediejukeboxar, och espressomaskiner.
Likaså har bilden av folkbiblioteket som ett viskningarnas fort börjat vittra sönder.
Efter 25 år av minskad utlåning börjar en ny, mer högljudd vision få fäste i bibliotekssverige. Denna vision stavas Bibliotek 2.0.
Suffixet ”2.0” kan egentligen paras ihop med vad som helst: business 2.0, webb 2.0, kultur 2.0 etc. Den sladdriga ordsvansen föreslår en uppgradering av något, en uppdatering, fräschör och förbättring. 2.0 har blivit ett modebegrepp.
Bakom den ihåliga retoriken döljer sig emellertid en smärre revolution. Bibliotek 2.0 är ett samlingsbegrepp för nya sätt att driva bibliotek på. Det handlar främst om att med hjälp av ny teknologi ge låntagaren ökat inflytande. Ambitionen är att skapa ett flexibelt, välbesökt och levande bibliotek; ett ställe där besökaren är aktiv medskapare snarare än passiv konsument.
Frasen bibliotek 2.0 myntades av amerikanen Michael Casey 2005. Efter att ha introducerat konceptet på sin blogg Library Crunch har den före detta folkbibliotekarien varit upptagen med att sprida sitt budskap via artiklar och föreläsningsturnéer.
I maj i år kom Michael Casey till Sverige.
FOLKETS HUS, STOCKHOLM, torsdag 24 maj 2007. Biblioteksdagarna var inne på dag nummer två när huvudattraktionen Michael Casey klev upp på scen. Förväntningarna var högt ställda. I publiken satt 700 biblioteksmänniskor, var och en nyfikna på det luddiga 2.0- begreppet.
Casey inledde entusiastiskt med att tala om att tillgodose låntagarnas föränderliga krav. Han betonade vikten av att rensa biblioteken på förbud: Bort med skyltar som säger nej. Casey exemplifierade med hjälp av PowerPoint. På skärmen visades bilder av typiska förbudsskyltar: ”Ingen mat och dryck”, ”inga mobiltelefoner”, ”inget socialt mejlande på bibliotekets datorer”.
Ett igenkänningens sorl drog genom publikhavet.
Talaren sa att han vill locka nytt folk till biblioteket. Och han vill göra det genom att låta dem bestämma vad som ska få finnas på biblioteken. Låt låntagarna vara med och påverka genom enkäter och fokusgrupper. Låt låntagarna bli ”aktieägare” i biblioteket!
Talaren rundade av med att slänga en retorisk fråga rakt ut i luften.
– Kommer folk alltid att behöva bibliotek?
En konstpaus innan han själv svarade:
– Jaa! Men det är upp till oss att bevisa det.
I ALLT STÖRRE utsträckning är det vi som går på bibliotek som bestämmer vad som ska finnas där, hur länge det ska ha öppet och hur det ska se ut. Det blir allt vanligare med möten och fokusgrupper där medborgarna får klargöra vad de förväntar sig av sitt bibliotek.
Det populära ungdomsbiblioteket Punkt Medis på Medborgarplatsen i Stockholm föregicks av minutiösa förberedelser. För att försäkra sig om att hitta rätt anordnades en mängd fokus- och referensgrupper. När innehåll och verksamhet väl hade bestämts satt avlönade ungdomar med arkitekten och utformade designen.
Och ungdomarnas påverkan slutar inte där.
Nyligen deltidsanställdes sex ungdomsambassadörer som ska se till att program och inköp av medier kontinuerligt speglar besökarnas intressen. Ambassadörerna åker regelbundet ut till skolor för att locka nya besökare till biblioteket, men även för att läsa av efterfrågan.
På Punkt Medis är inget hugget i sten. Program och verksamhet kan ändras, bokhyllor, möblemang, till och med sittläktare kan flyttas. Allt står på hjul.
Draget att låta användarna bli medskapare har fallit väl ut. Punkt Medis är i dag en pulserande mötesplats för unga, kreativa människor. Förutom läsning, lyssning och surfande lockar författaraftnar, skrivarverkstäder, film-, debatt och komedikvällar. Öppettiderna är generösa, vardagskvällar klockan 10–21, fredag och lördag 10–22.
–Visionen är inte för besökaren, utan med besökaren, säger Lena Cederström, enhetschef för Punkt Medis.
– Jag är övertygad om att upplägget med medskapare och ambassadörer skulle kunna fungera var som helst, tillägger Cecila von Strokirsch som jobbar på biblioteket.
I England har medbestämmandet drivits till sin spets.
En av bibliotekshistoriens mest grundliga undersökningar klargjorde att en majoritet av britterna sällan eller aldrig gick på bibliotek. Även om många sa sig uppskatta konceptet bibliotek så ville det till stora förändringar innan de skulle börja gå dit.
Folk ville ha mer lättillgängliga lokaler, bättre service och längre öppettider. Dessutom ville man ha möjlighet att kombinera biblioteksbesöken med andra ärenden.
Sagt och gjort.
I maj 2002, ungefär samtidigt som Dieselverkstaden slog upp portarna, öppnade en första Idea Store i Bow i östra London, ett område där utbildningsnivån är låg och arbetslösheten hög.
En rymlig gammal kontorslokal är i dag en hypermodern ”affär” för idéer. Här finns böcker och läshörnor men även karriärvägledare, klubbar för läxläsning och kurser i allt från måleri till ”anger management” och yoga.
På väggarna hänger skyltar med porträtt och citat från besökarna. Målet är att hjälpa människor till självförverkligande; människor som normalt sett inte skulle gå på bibliotek.
I dag finns det sju Idea Stores i och omkring London. Toppmoderna glaskolosser mitt i myllriga shoppingområden. Var och en lockar tre till fyra gånger fler besökare än de bibliotek de ersatte.
RUNT ÅRSSKIFTET ÖPPNAR Sveriges första idea store i Malmö – Garaget. Ett gammalt bussgarage på 700 kvadratmeter renoveras just nu i stadsdelen Sofielund. Det är högt i tak och mycket ljus i lokalen. Vad som ska finnas där inne får besökarna bestämma. Det har hållits öppna möten och på Malmö stadsbiblioteks hemsida kan man fortfarande skicka in förslag på verksamhet.
–Vi har varit väldigt tydliga med att folk har en chans att påverka, säger projektledare Mia Dimblad.
Hittills har drygt 100 personer bidragit med förslag på aktiviteter och utformning. Önskemålen sträcker sig från skrivar- till cykelverkstad. Dimblad är förtegen om hur det kommer att se ut i slutändan.
– Men jag kan garantera att vi bygger en biblioteksmiljö som uppmuntrar till delaktighet.
Tror du att det kommer fler sådana här bibliotek?
– Absolut. Om folkbiblioteken vill överleva så måste vi få in andra verksamheter. Böcker finns ju överallt.
FÖR INGA LUNDÉN, chef för Stockholms stadsbibliotek, föddes idén om ett nytt slags bibliotek år 2000 när en liten flicka ringde till henne. Flickan hade nyligen läst en bok som hon inte riktigt visste vad hon tyckte om. Nu undrade hon helt sonika om stadsbibliotekarien kanske kunde hjälpa henne att komma i kontakt med andra som läst boken. Inga Lundén förklarade att sådana uppgifter fick hon tyvärr inte lov att lämna ut.
Men telefonsamtalet etsade sig fast.Lundén tänkte att det flickan bad om – att få komma i kontakt med likasinnade – borde vara en av bibliotekets huvuduppgifter.
Sju år senare är flickans önskemål på väg att förverkligas. Kring årsskiftet väntas stadsbiblioteket försenade webbsida biblioteket.se öppna. På sidan kommer man att kunna betygsätta och kommentera böcker, skivor och filmer; man kan fördjupa sig kring ett givet tema; och man kan få tag på den bibliotekarie som är bäst skickad att besvara ens frågor. Varje bibliotekarie är knuten till specialkunskaper. Om man exempelvis knappar in ”Kafka” får man fram bild och kontaktuppgifter till den bibliotekarie som bäst kan författaren.
Inga Lundén förklarar att webbsidan är det första steget mot morgondagens bibliotek.
– Bibliotek 2.0 är något som händer. Bort med alla grindvakter, bort med hierarkierna, in med folket! säger hon.
En omorganisation av stadsbibliotekets personal har precis avslutats. Den traditionella indelningen där var och en är bunden till olika samlingar är skrotad. På det nya biblioteket tillhör personalen i stället ”läsa”, ”lära” eller ”låna”.
Lära-personalen ska samarbeta med skolor, studieförbund och vuxenutbildning för att utveckla och arrangera kurser och undervisning på biblioteket, lånapersonalen ska syssla med inköp och exponering av medier medan läsa-personalen ska fokusera på att främja läslusten. Gränserna mellan inre och yttre tjänst håller på att suddas ut. Det viktigaste arbetet sker ute bland besökarna.
Stadsbibliotekets enhetschef Johanna Hansson menar att förändring är ett måste om man ska kunna tillgodose nästa kull besökare. Hon talar om den kommande generationen som den ”uppkopplade” – en grupp van vid lättillgänglighet, medskapande och snabb respons.
– Jag tror att delaktigheten på nätet kommer att smitta av sig till biblioteket. Folk kommer att komma hit med förväntningar om att få vara med och påverka. Då måste vi vara beredda, säger hon.
STOCKHOLM STADSBIBLIOTEK är än i dag förknippat med tystnad och vördnad. Från entrén leder en smal trappa upp till ljuset, till böckerna och upplysningen. Här står bokryggarna tätt, omgivna av mahogny, jakaranda och sirliga mässingsinfattningar. Inne i rotundan råder kyrklig akustik. Orden far runt som förlupna kulor innan de klingar ut under kupolen. Ihopkrupna under gröna lampor sitter studenterna och läser under tystnad. Här viskar man fortfarande.
Också på det fysiska stadsbiblioteket håller det på att hända stora saker. En omfattande tillbyggnad ska förvandla 7 500 kvadratmeter stadsbibliotek till ett 20 000 kvadratmeter stort center för livslångt lärande. Inga Lundén sitter i den jury som i slutet av november utser den vinnande arkitekturen.
Det nya stadsbiblioteket kommer att genomsyras av möten, information, samtal och mångfald.
”BIBLIOTEK 2.0 ÄR NÅGOT SOM FAKTISKT HÄNDER. BORT MED ALLA GRINDVAKTER, BORT MED HIERARKIERNA, IN MED FOLKET!”
Arkitekten Gunnar Asplunds unika skapelse kommer att finnas kvar men kompletteras med utställningsytor, auditorium, informationspunkter, butik och kafé.
31 mars 2013 ska det bli invigning. Då ska det sorla, dofta kaffe. Då ska det vara mer som på Dieselverkstaden, mer 2.0.
Mycket tyder på att framtidens bibliotek kommer att få en mer kommersiell framtoning. Runtom i landet styrs sortiment, öppettider och innehåll allt mer av efterfrågan. Redan i dag skyltas böcker, skivor och filmer som i affär. Besökaren tar sina varor och scannar av med det chipförsedda lånekortet.
Inga Lundén berättar att det på stadsbiblioteket finns bibliotekarier som fungerar som ”personal shoppers”. Låntagaren bokar en bibliotekarie som assisterar i sökande och ”handlande”.
Riskerar biblioteket att förvandlas till en enda stor bokhandel?
– Nej, bibliotek är så mycket mer än bara den senaste utgivningen. Och det ska fortfarande vara gratis. Sedan tror jag det är smart att skylta med vad man har. Biblioteket får inte se ut som ett lager, säger Lundén.
Folkbildningen då, vad ska hända med den?
– Filosofin är intakt. Det handlar fortfarande om folkbildning, läslust och inkluderande. Fast i helt ny tappning.
BIBLIOSEUM I TRANEMO
Även utanför storstäderna börjar Michael Caseys vision få färg och form. Tranemo kommun fick nyligen 600 000 kronor av kulturnämnden för att utarbeta idéer om hur man ska kunna slå samman biblioteks- och museiverksamhet med arbetsförmedling, turism och näringsliv. Planen är att i Tranemo centrum skapa Sveriges första ”biblioseum” – en ljusfylld sal i vilken litteratur och utställningar kommer att organiseras tematiskt. Här kommer att finnas multimedia, interaktion och pratiga utrymmen men även tysta zoner för den som vill sitta avskiljt med en god bok. I projektet ingår också upprättandet av en ”kunskapsdatabas” till vilken vem som helst kan bidra med kunskap och erfarenheter.
Christian Daun är född 1981. Tillreder helst husmanskost samt reportage av det litterära slaget. Bodde tre och ett halvt år i Australien utan att prova surfing. Åt dock marinerad känguru.
|
FOLKBIBLIOTEKET I SIFFROR
Under 2006…
● Tog folkbiblioteken emot 71 miljoner besök. I genomsnitt gjordes nästan åtta besök per invånare.
● Hade biblioteken i genomsnitt öppet 23 timmar i veckan. Endast två av dessa timmar var förlagda efter klockan 18.
● Lånades sammanlagt 58,6 miljoner böcker och 11,4 miljoner audiovisuella medier (AV-medier).
● Fortsatte antalet utlån av böcker att minska. Mellan 1980 och 2006 har boklånen minskat med 23 procent, från 9,2 (1980) till 6,4 (2006) lån per invånare och år.
● Utlåningen av AV-medier fortsätter dock att öka. Sedan 1992 har utlåningen ökat med i genomsnitt 475 000 AV-medier per år. AV-medier står i dag för ungefär 16 procent av den totala utlåningen. Källa: Kulturrådet
|
.................................................................................................................
Vill du läsa fler artiklar? Köpa senaste numret?
Här finns återförsäljarna
Här beställer du det från oss
En prenumeration på Sveriges bästa tidskrift tecknar du här