Mänskligt

Teologerna kommer ut

av Kristina Lindh

Saknad i samtiden: andlighet. Därför finns det utrymme för uttryck som tro, hopp och förlåtelse att återta sin plats i samhällsdebatten.  Vi ser att teologerna trendar.

Det var sent åttiotal. Axelvaddarna hade börjat krympa, mobiltelefonerna likaså, när en trendexpert i tv deklarerade att det nittiotal som nu stod för dörren skulle präglas av – håll i er: andlighet.

Vem experten var minns jag inte, mer än att han talade engelska. Men jag minns hånskrattet bland de journalist-wannabes som fanns i rummet där tv:n stod. Skulle världens mest sekulariserade folk börja kasta sig över trosfrågor? Knappast.

Trettio år senare klassar kulturchefen för landets ledande och en gång mest kulturradikala morgontidning en teologisk tidskrift som käraste kvällslektyr och absolut måsteläsning. En kyrkohistoriker brer titt som tätt ut sig i Expressen med flitigt delade analyser om allt från tvåkönsnormer till internet. Och Svenska Akademien väljer in en professor i teologi för att bredda kompetensen.

Vad hände?

Det enkla svaret är att världen hände. Berlinmuren föll, gränser öppnades och svensken vaknade successivt upp till insikten om att den sekularitet som varit en grundmurad del av självbilden visst inte var så grundmurad, och framför allt långt ifrån självklar ur ett internationellt perspektiv.

I mötet med andras tro blev vårt eget religiösa arv synligt. Och det inte bara som arv, utan som en fortfarande levande underström i såväl gemensamma som individuella beteenden. ”Religionens återkomst” blev snabbt ett vedertaget begrepp bland sociologer och statsvetare.

Eftersom var tid kräver sina experter betyder det också plats på scen för en grupp akademiker som länge satts i garderoben.

Vi talar om teologerna.

 

Folk tycker det är intressant när man visar hur breda, aktuella frågor har teologiska ingångar.

 

Visst har kändisar pratat om tro. Och visst har biskopar tröstat i morgonsoffan under nationella katastrofer.

Det nya är hur teologisk kompetens blir medialt gångbar, och hur teologerna ses som nödvändiga röster för den som vill förstå vad som händer i världen och på hemmaplan.

– Enligt Pew Research Center är 84 procent av världen religiös, 2030 spås siffran vara 88 procent. Det innebär att du behöver ha kunskap för att förstå såväl nyhetsflöde som målet för din semester.

Det säger Joel Halldorf. Det är han som är den nyss nämnda docenten i kyrkohistoria – en av teologins många inriktningar.

Med rötter i Pingströrelsen har Halldorf en stor krets frikyrkofans som gör vågen varje gång hans texter publiceras i ett så kreddigt sammanhang som på en kvällstidnings kultursida. Det hindrar inte att hans infallsvinklar också välkomnas av en stor och helt ickekyrklig publik.

– Folk tycker det är intressant när man visar hur breda, aktuella frågor har teologiska ingångar. ”Vad spännande!” säger de.

Det finns givetvis också de som undrar vad som i hela friden händer med svensk debatt.

– Vissa är ovana vid debattörer som använder exklusivt teologiska argument. När jag gör det är det alltid någon som skriver på Twitter att ”Medeltiden hörde av sig och dök upp på kultursidorna”.

Själv lutar han sig gärna mot ett berömt föredrag som författaren Kerstin Ekman höll i Lund 2004, där hon reflekterade kring allmänhetens minskande tros- och bibelkunskap, och menade att om utvecklingen inte hejdas kommer det bli svårt för framtidens läsare att alls förstå den svenska litteraturen. Som exempel använde hon sin egen roman En stad av ljus, som kom ut 1983 och vars kristna undertext få ens såg.

– Teologerna är vana vid att hantera tillvarons allra mest grundläggande områden. Hur är tillvaron ytterst konstruerad? Är människan ond eller god? Finns det en mening som går utöver mig själv, eller är mening något jag skapar?

 

 

Att det råder högkonjunktur för just dessa ämnen är tydligt, menar Joel Halldorf. Se bara på israeliske Yuval Noah Harari, författare till bästsäljaren Sapiens, som gjort succé med sina föredrag om civilisationens stora livsfrågor. Eller den starkt omdiskuterade amerikanske psykologen Jordan B. Peterson, som håller tvåtimmarslånga bibelstudium för miljonpublik på Youtube.

Joel Halldorf pekar på åren runt millennieskiftet som brytpunkt både nationellt och globalt. Attacken på tvillingtornen i New York, som gjorde religionens politiska potential uppenbar för alla. Utgivningen av den nya svenska bibelöversättningen, som gav stort medialt uppsving åt trosfrågor.

– Samtidigt inledde flera i dag viktiga teologer sina akademiska karriärer, som Ola Sigurdson och Jayne Svenungsson. När Svenungsson lade fram sin avhandling hette den just ”Guds återkomst”.

Tillsammans har förskjutningarna bildat ett nytt landskap.

En teolog är inte självklart präst, men en präst är alltid teolog. Låter det rörigt? Så här: En präst är utbildad i teologi, alltså läran om gud. Men en teolog som verkar inom forskarsamhället ägnar sig inte åt att förkunna. En teolog i de här sammanhangen är en person som med vetenskapligt kritisk metod tänker och reflekterar utifrån kristen tradition.

Precis som en existentialist tänker utifrån Sartre. Eller en marxistiskt skolad akademiker analyserar med hjälp av marxistisk teoribildning.

På alla de stora tidningarna finns i dag skribenter som formulerar sig utifrån teologisk horisont – vissa starkt åsiktsdrivet, andra mer förklarande. Kultursidorna har helt enkelt förstått behovet av kompetens kring religion och ser till att fylla det.

Röster plockas inte enbart utifrån. Det nya landskapet ger också utrymme för dem som sedan länge finns i huset att inför publik utforska sitt intresse. Så har läsaren till exempel sedan länge kunnat följa den inledningsvis beskrivna kulturchefen, DN:s Björn Wiman, i hans upptäckt av begrepp som postsekularitet och i hans resonemang om religionens relevans.

 

Det är svårt att få politiker att se den här trenden, även kristdemokrater.

 

I takt med att teologin blir medialt gångbar seglar kristet kodade författarnamn upp på heta listan över vad som namedroppas i en kulturtext 2018. Den som till exempel lyckas klämma in Simone Weil (fransk judisk mystiker) signalerar både koll och djup.

Utifrån denna nya teologiska nyfikenhet var det inte alls chockartat utan tvärtom helt följdriktigt att en av det unga litterära Sveriges hetaste författare, Tone Schunnesson, nyligen talade i radio om hur hon upptäckt celibatet med inspiration från bland andra 1200-talets nunnor.

Andra branscher är segare.

– Det är svårt att få politiker att se den här trenden. Även kristdemokrater, som man annars tycker borde ha nära till ämnet, säger Joel Halldorf.

Rapporten Politiken och det postsekulära Sverige, av Mats Svegfors 2017, visar att politiska företrädare har problem med att hantera religionsfrågan. De har svårt att förstå religionens roll i ett demokratiskt samtal.

Men förr eller senare blir de tvungna, menar Halldorf. I och med Mellanösterns kollaps och populismens framväxt inser allt fler att demokrati och mänskliga rättigheter inte funkar av sig själva.

– Vi måste på olika sätt stötta det västerländska projektet. För att göra det måste vi förstå på vilka grunder det vilar. På vilket axiom vilar till exempel de mänskliga rättigheterna? Teologerna har kunskap som är avgörande i det politiska samtalet.

Det var många som vädrade nya vindar kring Börshuset när beskedet kom i höstas att den krisande Svenska Akademien valt in en teolog på stol nummer nio. Historiskt sett är tanken ett felslut; det är inget nytt, bland de aderton har det genom århundradena vimlat av kyrkans män, och de så kallade kulturkatolikerna har länge varit väl representerade. (Hur laguppställningen ser ut framöver är oklart; efter avhoppen och stadgejusteringarna i maj väntas nya förändringar.)

Men när Jayne Svenungsson den 20 december höll sitt minnestal över företrädaren Torgny Lindgren – och visade hur den bibliska föreställningsvärlden genomsyrar hans litteratur – var det ändå ett viktigt symboliskt erkännande av den nyckelkunskap som krävs för att förstå ärvda och samtida myter. För alla var det tydligt att en teolog nu tagit plats.

Jayne Svenungsson har själv kunnat följa hur suget efter teologisk kompetens ökat.

– Teologerna har blivit klart mer efterfrågade. Det finns en lång rad välartikulerade teologer i dag, och många av dem är duktiga på att ta plats i offentligheten.

Samtidigt har det skett en uppluckring inom forskarsamhället, säger hon. Det finns en tydlig nyfikenhet från andra vetenskapliga discipliner. Man inser att den teologiska bildningen har något att tillföra.

Tendensen begränsar sig givetvis inte till
Sverige. Internationellt återvänder många politiska filosofer i dag till teologin. Slavoj Žižek och Giorgio Agamben är bara två av de uppmärksammade sekulära tänkare som intresserar sig för det kristna arvet.

I motsats till bilden av religionen som statisk, visar teologin på hur trosföreställningar ständigt tolkats och på hur idéer rör sig och muterar genom tid.

– I Bibelns profetiska böcker finns en distinkt människosyn med värnandet om den svaga och utsatta i centrum, som man måste gå ända fram till det moderna Europas framväxt för att se lika tydligt formulerad. Det är idéer som har direkt bäring på dagens debatt om psykisk och fysisk ohälsa, om tillståndet inom offentlig sektor och om vad människan som kropp är värd.

Just när #metoo briserade i november höll Jayne Svenungsson som bäst på att läsa in sig på Torgny Lindgren och hans djupt kristet färgade skildringar av människans komplexitet. Hon pekar på vad det bibliska arvet har att bidra med i dagens medialiserade processer kring skuld och skam.

– Där finns ord för förlåtelse och försoning. Men också för självrannsakan och ånger. Bibeln är full av berättelser om människan som ansvarig.

 

Vad händer med en samhällsdebatt där teologins röster börjar höras? Rör den sig åt höger eller vänster?

 

Vad händer med en kulturbransch som återupptäcker teologin, blir den bättre på att skilja rätt från fel? Den som följt krisen inom Svenska Akademien, där inte bara nyinvalda Jayne Svenungsson utan även mångåriga ledamöter har tro och teologi som starkt personligt intresse, lutar troligtvis åt ett rungande ”nej”.

Och vidare – vad händer med en samhällsdebatt där teologins röster börjar höras? Rör den sig åt höger eller vänster?

Mannen på gatan skulle förmodligen svara att den rör sig åt höger, eftersom religion anses tillhöra det förflutna och därmed förväntas vara konservativ i sig.

Andra skulle svara att teologernas inmarsch tvärtom är ett värn mot den framväxande högerpopulismen; en påläst teolog är just vad som krävs för att stävja de krafter som i nationalismens och främlingsfientlighetens namn vill kroka arm med tro och kyrka.

 

 

Samtidigt kan man från svensk horisont konstatera att flera av dem som tar plats i debatten gör det med en kritisk udd mot dagens vänsterdominerade maktelit i Svenska kyrkan.

Läget är med andra ord mångbottnat.

Mångbottnad är förstås även svenskens relation till tro. Att teologin blivit synlig betyder knappast att folk rusar till universitetens grundkurser i religionsvetenskap. Fortfarande lämnar folk Svenska kyrkan, fortfarande klassas vi som ett av de mest sekulariserade länderna i världen. Och fortfarande råder valhänthet inför hur trosfrågor bör hanteras i ett normalsvenskt fikarum.

I ett folkbildande filmklipp inför jul fick religionsprofessorn David Thurfjell berätta för SVT:s följare hur pinsamt det är att tala om personlig tro i ett land som Sverige. ”Man måste komma ut som kristen, ungefär som man behöver göra som homosexuell”, sade han, och snabbspolade hur den svenska moderniteten gjorde religionen till ett marginaliserat fenomen i vår kollektiva självförståelse.

Den som vill kan se filmen som ett tecken på den förskjutning som pågår. Från att tyst ha puttat religionen åt sidan börjar vi nu tala om att vi har puttat religionen åt sidan – och om vad det har fått för konsekvenser.

Skratten åt åttiotalets trendexpert har tystnat för gott.

Att axelvaddarna däremot börjar komma tillbaka är en helt annan historia.

 

Text: Kristina Lindh
Illustration: Sanna Mander

 

Publicerat i Tidningen Vi, juni 2018

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar