Ledare

När Stones målade i Lund

av Sofia Wadensjö Karén

Ärligt talat hade jag bara en vag uppfattning första gången som nyblivna pojkvännen berättade om sin älskade mormor.

Men historierna tog snart andan ur mig. Vilken kvinna!
– Jag önskar att du hade träffat henne, säger han ofta fortfarande, 20 år senare.
Att hon var väldigt speciell för honom förstod jag förstås genast.
Men rätt snart även att långt fler än barnbarnet betraktade henne som en ganska speciell person.
För drygt 50 år sedan startade min mans mormor Radio Syd, piratradiostationen som sände från en båt ute i Öresund. De unika historierna om pionjärkvinnan Britt Wadner är otaliga.
Beatles sjöng till exempel Can’t Buy Me Love i hennes radiokanal – spontant och a capella – innan skivan ens hade kommit ut. Att Palme kastade henne i fängelse eftersom hon sände olaglig radio är rätt välkänt. Men kanske inte att Rolling Stones bodde hemma hos Britt Wadner på Nygatan i Lund ett par nätter i mitten av 60-talet.

I det här numret har vi, som enda svenska tidning, en intervju med Stones-medlemmen Keith Richards inför hans nya soloskiva. (Vi har även den första intervjun med David Lagercrantz inför det internationellt sett mest hajpade svenska boksläpp någonsin – den nya Millennium-boken. Ett unikt vänporträtt av vår musikkrönikör Johan Norberg.)

Men för att återgå till Richards. I sin intervju nämner han, utan att gå djupare in på det, sitt första möte med Sverige och dagarna då han, Mick Jagger och Brian Jones bodde hemma hos Britt Wadner. De lite drygt 20-åriga killarna gömde sig hemma hos ”Piratdrottningen” för att slippa alla galna fans utanför sitt hotell i Köpenhamn. Om han hade valt att fördjupa sig kanske han hade berättat om hushållerskan Svea, som inte kunde engelska och därför kort och gott ropade ”Stones, eat!” när middagen var serverad. Eller om hur de hjälpte till att måla om Britts pool för att ha något att göra på dagarna. Att de senare av sin värdinna skulle beskrivas som ”rara, försynta , trevliga pojkar som gärna gick till kylskåpet och bredde sig en kvällsmacka” lär han dock inte veta.

Ja, jag önskar också att jag hade fått träffa min mans mormor. Denna kvinna som sadlade om otaliga gånger i livet, som alltid såg möjligheter. Och som tyckte att pojkarna Stones gott kunde hjälpa till att måla om poolen.

Nu när de ändå var på plats. Och det behövdes.
Kort och gott, en kvinna som inte krånglade till saker och ting.

Blev du nyfiken och vill läsa mer? Här hittar du ett fint erbjudande på en prenumeration »

Du kanske också gillar